Sökning

Lekar från förr

Materialet har sammanställts av: Svenska litteratursällskapet i Finland

Med hjälp av det här materialpaketet kan du bekanta dig med traditionella lekar från förr. Paketets fotografier har samlats in av etnologen och gymnastikläraren Maximilian Stejskal (1906−1991) från Helsingfors. I materialpaketet finns även en kort smalfilm. Den presenterar olika lekar för både barn och vuxna, även de som visas på fotografierna. Lekarna för vuxna är främst kraftmätningar och idrottslekar. En del av lekarna känner de flesta till sedan tidigare, men i paketet ingår även ovanligare traditionella lekar. Bekanta er med lekarna i materialpaketet tillsammans med eleverna och välj några som ni kan prova! Noggrannare lekbeskrivningar hittas i anteckningarna.

Lågstadiet: gymnastik
Högstadiet: gymnastik, historia
Yrkesutbildning: idrott, pedagogisk verksamhet och handledning

Lågstadiet
Läroämnens innehållsområden:

  • Gymnastik: I1 Fysisk funktionsförmåga, I2 Social funktionsförmåga

Högstadiet

  • Historia: I2 Människor förändrar världen
  • Gymnastik: I2 Social funktionsförmåga

Yrkesutbildning:
Grundexamina:

  • Grundexamen i idrott
  • Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning

Mål: Med hjälp av lekar kan man förstärka och utveckla den egna fysiska och sociala funktionsförmågan. Samtidigt kan man bekanta sig med det immateriella kulturarvet som en del av vardagen och fundera om fritidssysselsättningarna har ändrats eller varit lika genom tiderna.

  • Vilka av lekarna känner du till och vilka inte?
  • Tycker du att man tryggt kan prova alla lekar som presenteras? Motivera ditt svar.
  • Hur skiljer sig lekarna från de fritidssysselsättningar som är viktiga för dig?
  • Hurdant paket skulle man kunna sammanställa av dagens lekar eller fritidssysselsättningar? Prova på Finnas sök och leta efter bilder med t.ex. sökorden lek, fritid och spel.
  • Vilken betydelse har lek i interaktionen mellan människor som barn och som vuxen?

Filmer om folkdans och idrottslekar i Estland.


Deltagarna bildade en ring hand i hand. Inom ringen ställde sig tvenne blindbockar, en pojke och en flicka med förbundna ögon. Turvis ropade de på varandra samt skulle även svara. Den ena skulle taga fast den andra. (Gunnar Häggvik, 12 år, Korsnäs.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


En 1 m:s käpp hölls med frångrepp i från vardera ändan. Därefter lyftes ena benet, sedan det andra benet över. Käppen skulle sedan från ryggen lyftas över huvudet, käppen var då i ett snett läge. Då käppen återkommit till sitt ursprungliga läge, voro händerna inåtvridna med fingrarna uppåt. Sedan skulle käppen åter föras samma väg tillbaka. (Lärar Veckman, 25, Tessjö, Strömfors socken)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


Tvenne deltagare lade högra armbågen och överarmen emot bordet samt grepo tag i varandras händer. En tredje var domare och stod på sidan av bordet. Vid givet tecken skulle man pressa ned motståndarens hand emot bordet. Då hade man vunnit. (Man, 63 år, Tessjö, Strömfors socken.) Fotografiet taget i Kvarnby, Pyttis socken.
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.
Ingen lekbeskrivning i samlingen.


Deltagarna ställde sig parvis efter varandra. En ställde sig framför de andra, med blicken riktad åt samma håll samt ropade: "Sista paret ut!" Det sista paret skulle då springa åt vart sitt håll samt försöka återfå varandra, medan den som ropat skulle taga fatt endera av dem, helst flickan, om en pojke hade ropat, eller tvärtom. (Fredrika Burström, 60 år, Korsnäs.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


Man ställde sig bakom varandra med grepp om livet på den framförstående. Den första slog armarna omkring ett träd el. stolpe. Sedan drogo alla bakåt. Den som släppte taget blev bort ur leken som fortsattes tills endast en fanns kvar, vilken alltså blev segrare. (P. Sederkrans, 47 år, Kulla, Strömfors socken.) Fotografiet taget i Svartbäck, Pyttis socken.
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


Varje deltagare hade en slant som man kastade från ett streck emot en grop i tur och ordning. Fingo flere än en in i gropen fingo de kasta om. Den som kom närmast gropen fick taga alla slantar, samt kasta dem upp i luften samt ropa antingen "krona" eller "klava". De slantar som föllo med rätta sidan uppåt fick han. De övriga fick följande i turen kasta. Då penningarna voro slut, skulle man åter kasta från strecket emot gropen. (Gunnar Häggvik, 12 år, Korsnäs.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


De lekande föreställde hästar som sprungo omkring och utanför ett 50-60 cm högt gärde, som hade en omkrets av 4-6 m. Innanför gärdet låtsades vara en äng och denna vaktade en ängsvakt. /--/ Hästarna skulle allt emellanåt hoppa över gärdet och låtsas tjuvbeta. /--/ Föll en käpp måste hästen som fällt den reparera gärdet. Men hann ängsvakten dessförinnan ut ur ängen, blev hästen ängsvakt och den förra ängsvakten blev häst. (Mickels, 30 år, Finnby, Strömfors socken.) På bilden håller ängsvakten på att springa över gärdet. En häst reparerar gärdet, de övriga äro hästar och stå utanför ängen. (Fotografiet taget i Svartbäck, Pyttis.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.
Fullständig lekbeskrivning finns i SLS 397, s. 39-40.


En ring med c:a 3-5 m i diameter ritades på marken. Kring ringen ritades små ringar, en mindre än antalet deltagare. Ringarna voro 1⁄2 -1 m i diameter och på jämna avstånd från varandra samt tangerade den stora ringen. Genom lekräkning utsågs en till "björn". De övriga ställde sig i de små ringarna. Björnen hade en sticka i handen samt sprang runt om deltagarna i en stor ring. Han skulle oförmärkt fälla stickan bakom någons rygg. Denne skulle springa runt den stora ringen men åt motsatt håll som björnen. Man kappades om vem som först skulle hinna till den ring i vilken stickan fällts. Hann den som förr stått i ringen först dit, så fick han fortsättningsvis stå i sin ring och björnen fick taga upp stickan samt åter börja springa runt. Men hann björnen först till ringen, så fick den andre ställa sig i den stora ringen, d.v.s. han föll i tjärtunnan. Om någon av deltagarna inte såg att stickan fälldes i hans ring så råkade han också i tjärtunnan.Sedan alla deltagare hamnat i tjärtunnan började man leken ånyo. Den som till först fallit i tjärtunnan blev björn nästa gång. (Vilhelm Slotte, 14 år, Muriks, Nedervetil.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


En av de lekande utses till färghandlare, en annan till köpare och de övriga är färger. När köparen väljer en färg skall den som har färgen försöka springa till det andra målet. Om köparen fick fast färgen sattes den i grytan att koka, bubbla med munnen. Köparen prövade emellanåt hur mjuka färgerna i grytan var. Visade man tänderna när han tryckte en på kinderna slapp man fri igen. När alla färger var i grytan bytte köpare och säljare plats och leken började på nytt. (Upptecknat efter fröken Kallström, 17 år, Virböle.) /På bilden: pojken mest till vänster är färghandlare. Den långa pojken är köpare. De övriga äro färger och stå inom ena målstrecket. Pojken mest till höger står i grytan och kokar. (Fotografiet taget i Kungsböle, Strömfors)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.
Fullständig lekbeskrivning finns i SLS 397, 19-20.


Genom lekräkning utsågs en till änka el. änkling. De övriga hade var och en sin ring uppritad på marken. /--/ Änklingen är utan bo och försöker få sig ett, medan de andra bytte bon. Det hela gick mycket tyst tillväga. Man fick blinka eller nicka till varandra till tecken att man ville byta med någon. Om man dröjde alltför länge med att byta bo fick änklingen ropa "boet brinner för alla som int springer". Alla måste då byta bo och änklingen passade på att ta någons. Den som blev utan bo blev änkling. Lektes tills alla hade minst en gång varit änkling. (Fröken Kallström, 17, Virböle, Strömfors.)
På bilden är gossen i mitten änkling. De övriga stå i sina bon.(Fotografiet taget i Kungsböle, Strömfors.)
Bilder ur samlingen ingår i Maximilian Stejskal: Folklig idrott. Folklivsstudier III utgivna genom Folkkultursarkivet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1954.


"Kolakass", bära på ryggen. Småpojkar brukade bära varandra på ryggen eller rida på varandras axlar. Man hade samma benämning för båda sätten. Kass betyder väska eller kasse med vilken man bar fisk från sranden till byn. Kola var ett kärl man kastade vatten i bastun med. Informant Maria Nyman, 14 år, Stora byn, Stora Rågö.


"Mala" två personer ställde sig mitt emot varandra, fattade tag i varandras händer, lutade sig bakåt och snurrade runt. Både flickor och pojkar lekte denna lek. Ibland snurrade man runt så länge tills den ena blev så yr att han föll omkull. Informant Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Skjuta kärra" en pojke lade sig på mage på marken. En annan ställde sig mellan hans ben, tog tag i den liggandes vrister och lyfte upp benen. "Kärran" det vill säga dem liggande skulle nu börja gå framåt på händer och den som höll i benen, skulle skjuta kärran framåt. Informant Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Näckleken" en av deltagarna bestämdes till "näck". Näcken skulle ta fast de övriga som försökte springa undan. Den som blev fasttagen blev i sin tur näck. ett träd eller en sten bestämdes på förhand till mål där man fick vila sig. Informant August Sydman, 68 år, Storbyn Lilla Rågö. Bilden är tagen i Kors.


"Benslå" två pojkar lade sig på rygg på marken bredvid varandra och vände sig åt varsitt håll. De tog armkrok och lyfte upp det inre benet och försökte fånga motståndarens ben vid knävecket samt pressade ned det egna benet så att motståndaren gör en kullerbytta bakåt. Då hade man besegrat den andra. Informant Rosenborg, 35 år, Lillby, Lilla Rågö.


Stå på huvudet, man ställde sig på huvudet i gräset. Armarna var snett utåt och man fick stöda sig med händerna mot marken. Ibland visade man sin skicklighet genom att lyfta armarna utåt i luften. Informant Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lilla Rågö.


"Hänga på tåspetsarna" två personer höll uppe en stång på sträckta armar. En person hängde upp och ner på stången med tåsspetsarna. sedan tog man tag med händerna i stången lossade fötterna och hoppade ner.


"Gå längs stången" två personer håller i lång stång, en person hänger i stången med ryggen vänd nedåt och rör sig framåt i riktning mot benen. Stången kunde vara flera meter lång. Informant Jakob Punder, 67 år, strandbyn, Stora Rågö. Bilden är tagen i Kors.


"Taga upp halmstrået" man ska böja sig framåt med händerna på ryggen, benen ska vara raka och man ska ta upp halmstrået med munnen. Detta var mycket svårt. Ibland underlättade man provet genom att man fick ta halmstrået med ena handen, benen skulle hållas raka och pannan var stödd emot väggen vid samma höjd som knäna. Sedan skulle man dra sig upp till stående ställning. Informant August Wilberg, 30 år, Storby, Lilla Rågö.


"Ta penningen ur sätet" man stjälpte en stol omkull och lade en slant på stolkarmen. Sedan fattade man tag om stolsitsen, lyfte upp bålen i vågrätt läge och så skulle man ta ett mynt med munnen från stolkarmen. Man måste hålla balansen så att stolen inte stälpte.


"Sticka med julgubben". Två personer ställde sig med ryggarna mot varandra med 0,5-1m avstånd från varandra. Båda stod bredbent och höll i en lång käpp, som var mellan benen. Framför den ena personen placerades en trefoting av tvinnad halm, som var ca 0,5 m och kallades julgubben. Den som stod vänd från julgubben skulle stöta omkull den med käppen. Den andra deltagaren skulle försöka hindra detta genom att föra käppen åt sidorna. Då julgubben fallit omkull var leken slut och två nya deltagare ställde upp. Informant Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lilla Rågö.


"Kamel" en person ställde sig bakom en annan med händerna på dennes axlar. Över båda två lades en stor fårskinnspäls med ullen utåt. I ena ärmen stacks en yxa som den främre personen höll i från skaftet. Ibland fick en liten pojke rida på "kamelen" och en förare ledde den. Detta brukades som skämt vid Katrines och St Martins fester. Informant Rosenborg, 30 år, Lillbyn, Lilla Rågö.


"Bära döende" en person stack sina armar i ett par stövlar. En annan person ställde sig bakom den förra och lade händerna på hans axlar. Båda böjde nu huvudena, den förra framåt, den bakomstående bakåt. Över båda lades ett vitt lakan så att stövlarna som och den bakre mannen huvud syntes. Det hela såg ut som om två personer skulle bära ett lik. Detta brukades på Martinus och Katherine fester som ett oskyldigt skämt. Informant värdinnan Espling, 30 år, Lillbyn, Lilla Rågö.


"Gå omkring käppen" man hade en ca 1m lång käpp. Ena ändan ställdes mot marken, på andra ändan lades händerna samt pannan ovanpå dem. Man skulle snurra runt ett antal varv till exempel 10 och hela tiden titta nedåt mot käppen. När man snurrat runt alla varven skulle man gå en viss bestämd vägsträcka alldeles rakt framåt, vilket var svårt då man var ganska yr. Informant Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Armdras" man tar armkrok med varandra och försöker räta ut den andras arm. Informant Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lilla Rågö.


"Kasta över huvudet" en person lade sig på rygg på marken med benen uppåt samt armarna uppåt lyfta emot marken. En annan någon lättare person ställde sig på den liggandes handflator och lutade sig framåt med bröstet emot hans fotsulor. Den liggande skulle med en kraftig knyck av armar och ben kasta den andra över sig framåt. Detta skedde helst på en äng eller något mjukare ställe för man kunde lätt falla vid kastet. Informant Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Sprint över halmstrå" man lade ett halmstrå framför tåspetsarna tog tag med händerna i dem, samt försökte hoppa över strået utan att taget om tårna lossnade. Informant August Sydman, 68 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Spritt över käppen" man höll i en ca 1m lång käpp från vardera ändan. Det gällde nu att hoppa över käppen mellan armarna utan att släppa taget om käppen. De som var skickliga hoppade tillbaka samma väg, samt flera gånger av och an. Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Hålla stol på rak arm" med en hand fattade man tag i nedre delen av ett stolben. Man skulle nu lyfta upp stolen från golvet samt hålla den så länge som möjligt i luften. Ville man försvåra provet gjorde man detta med armen hela tiden alldeles rak. Informant Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö.


"Lyfta upp en annan från benen" en person lade sig raklång på rygg på marken. En annan ställde sig grensle över hans ben fattade den liggande med armarna under knävecken samt skulle lyfta upp honom i stående ställning. Den liggande skulle vara så rak som möjligt, om han ville försvåra provet för den som lyfte. Informant Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lilla Rågö.