Finna Klassrum – skattkammaren för inlärning
Skogen och människan
Helheten har sammanställts av: Finlands Skogsmuseum Lusto
Den här helheten har sammanställts av Finlands Skogsmuseum Lusto och presenterar finländarnas kulturarv i anslutning till skogarna, vilket har uppstått genom växelverkan mellan skog och människa. Skogskulturen består av olika hobbyer med anknytning till skogen, levnadsvanor, uppfattningar och värderingar samt användning av skogarna.
I materialpaketen ser man hur övergripande skogen påverkar finländarnas liv, både nu och i det förflutna. Ämnet behandlas såväl genom historia, traditioner och idéer som genom enskilda människors värderingar och erfarenheter.
Helheten består av fyra materialpaket:
- Min relation till skogen - historia, hälsokunskap, geografi, livsåskådningskunskap, omgivningslära
- Skogens gåvor - bildkonst, biologi, historia, huslig ekonomi, omgivningslära
- Slöjdmetoder med anknytning till skogen: näverarbeten och täljning - bildkonst, historia, slöjd
- Mekaniseringen av skogsarbetet - historia, samhällslära
Min relation till skogen
Materialpaketet har sammanställts av: Lusto – Finlands Skogsmuseum
I materialpaketet Skogsrelationer får du bekanta dig med förhållandet mellan människan och skogen och fundera på vad skogen betyder för dig. I Lustos Metsie-kampanj 2017–2018 uppmuntrades människor att fotografera sådant som är kärt eller typiskt för dem i skogen och att berätta om sin relation till skogen i bildtexten. Man fick in bilder från olika delar av landet, från finländare i olika åldrar, som förenas av kärlek till skogarna. Bildinsamlingen pågår fortfarande och de insända bilderna med tillhörande berättelser blir en del av Lustos bildsamling Metsie. Metsie-bilderna visar hur viktig och kär skogen är för oss finländare, oberoende av bakgrund, yrke eller bostadsort.
**Lågstadiet: ** livsåskådningskunskap, omgivningslära
Högstadiet: geografi, historia, hälsokunskap
Lågstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Livsåskådningskunskap: I2 Olika sätt att leva, I4 Naturen och en hållbar framtid
- Omgivningslära: I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld, I4 Att undersöka omgivningen, I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp, I6 Att bygga en hållbar framtid
Mål: Att hjälpa eleven förstå vad skogen betyder för finländarna, både i det förflutna och idag. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K7 (förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid) och K3 (vardagskompetens).
Högstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Geografi: I4 Föränderliga landskap och livsmiljöer, I6 En hållbar livsstil och hållbar användning av naturresurser
- Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
- Hälsokunskap: I1 Växande och utveckling som stödjer hälsan, I3 Hälsa, samfund, samhälle och kultur
Mål: Att hjälpa eleven förstå vad skogen betyder för finländarna, både i det förflutna och idag. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K7 (förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid) och K3 (vardagskompetens).
Uppgift 1
Bekanta dig med bildsamlingen i materialpaketet och läs skogsrelationsberättelserna i anteckningarna.
Fundera med hjälp av bilderna och berättelserna på vad skogen betyder för finländarna. Finns det tydliga teman eller återkommande bildmotiv på bilderna? Hittar du i bilderna och berättelserna det som skogen betyder för dig?
Testa till sist hurdan din relation till skogen är, gå till sidan Metsäsuhteita.fi.
Du kan också delta i Metsie-bildinsamlingen genom att ta en bild och berätta om din relation till skogen. Bilderna blir en del av Lustos Metsie-samling och visas i Finna-tjänsten. Anvisningar för deltagande: lusto.fi, gå till sidan lusto.fi.
Uppgift 2
Bekanta dig med bildsamlingen i materialpaketet och läs skogsrelationsberättelserna i anteckningarna. Bekanta dig också med några blogginlägg om människors relation till skogen.
Bekanta dig blogginlägg Metsässä asuu rauha, gå till sidan Metsäsuhteita.fi.
Bekanta dig blogginlägg Metsä - yhteys luontoon ja esi-isiin, gå till sidan Metsäsuhteita.fi.
Bekanta dig blogginlägg Polkua pitkin tai sen vierestä, gå till sidan Metsäsuhteita.fi.
Fundera utifrån människors erfarenheter på vilka hälsoeffekter skogen har? Hur påverkar skogen dig själv?
Skriv ett blogginlägg eller gör en video om ämnet.
Uppgift 3
Den finländska relationen till skogen är ett aktuellt ämne, eftersom diskussionen blir allt livligare ju mer användningen av skogarna ökar i vårt land. I den kritiska diskussionen om användningen av skogarna kan man höra olika slags relationer till skogen.
Bekanta dig med bildsamlingen i materialpaketet. Fler bilder i bildsamlingen hittar du i Finna i Luston Metsie-samlingen. Använd sökordet ”metsie” för att visa hela samlingen.
Fundera på hur människornas bakgrund påverkar deras inställning till skogen. Föreställ dig själv i en ny roll, t.ex. skogsägare, naturvårdare eller bärplockare, och fundera på vad skogen innebär för dig i den här rollen. Har skogen en annan betydelse för dig när du byter roll? Fundera på hur man kunde underlätta och förtydliga de olika rollernas dialog om skogen och dess användning.
Harri Tiusanens (på bilden) relation till skogen: "Skogsglädje!"
Kuvaajan metsäsuhde: "Metsästä iloa!" Visa detaljrik vy
Tiusanen, Harri, valokuvaaja
2010Johanna Venäläinens (på bilden) relation till skogen: "Skogen är en plats dit jag går för att lugna ner mig och ladda energi. Jag sysslar med friluftsliv och jakt med våra hundar. Jag känner mig som en del av naturen i skogen. Skogen liksom tar mig i sin trygga famn. Jag älskar skogar."
Kuvaajan metsäsuhde: "Metsä on paikka, jonne menen... Visa detaljrik vy
Venäläinen, Johanna, valokuvaaja
2018Annukka Partanens (på bilden) relation till skogen: ”Skogen är för mig samtidigt mitt eget och en väns hem, ett ställe dit jag flyr, en fristad och en tröstande famn. Som biolog är det ofta också en arbetsplats och en plats där jag undervisar och lär. Som mamma är det en plats där jag ser bekanta saker som nya igen via mitt barn och där generationernas kontinuitet konkretiseras. Skogarna är för mig en tidlös kärlek som varje år får nya nyanser. Jag kan inte se mitt liv utan skogen och dess långsamma andetag."
Kuvaajan metsäsuhde: "Metsä on minulle yhtä aikaa... Visa detaljrik vy
Partanen, Annukka, valokuvaaja
2017Reino Pajaris (på bilden) relation till skogen: ”Skogen är trevlig, för där finns stenar, gömställen, en utsiktsplats och isbackar på vintern.”
Reino Pajarin (kuvassa) metsäsuhde: "Metsä on kiva... Visa detaljrik vy
Marsio, Leena, valokuvaaja
2017Timo Neuvonens (på bilden) relation till skogen: ”Skogen är för mig på många sätt en rekreationsplats där jag rör på mig eller bara är. Dessutom är den på många sätt också en inkomstkälla. Jag vet inte vad jag skulle vara om jag inte ända sedan jag var liten hade fått ha med skogen att göra.”
Kuvaajan metsäsuhde: "Metsä on minulle virkistäyty... Visa detaljrik vy
Neuvonen, Timo, valokuvaaja
2018Jarmo Mäntykangas (på bilden) relation till skogen: "Jag äger 50 ha skog som jag har skött med kärlek sedan jag var 15 år, nu alltså redan i 46 år."
Kuvaajan metsäsuhde: "Omistan 50 ha metsää, jota o... Visa detaljrik vy
Mäntykangas, Jarmo, valokuvaaja
2017
Visas 1 - 6 av 20 resultat
Skogens gåvor
**Materialpaketet har sammanställts av:**Lusto – Finlands Skogsmuseum
Skogens och vattnets gåvor har i århundraden haft en viktig plats vid finländarnas matbord. För de första nybyggarna i Finland tryggade naturens gåvor, som lagrats i skogsboden, livet. Senare utgjorde viltet i skogen och fiskarna i vattnen en väsentlig del av den dagliga födan för bonden som odlade marken. Människan gjorde sina första jaktfärder till det område som nu är Finland efter istiden då ismassorna drog sig tillbaka, för cirka 10 000 år sedan. Med tiden blev den öppna tundran småningom mer skogbevuxen och de allt mångsidigare djur- och växtarterna gav människan förutsättningar att etablera sig permanent i vårt land. Ännu under de följande över 4000 åren baserade sig utkomsten på jakt, fiske och samlande.
I Finland finns det långa traditioner av vildmarksfärder och jakten har bevarats som en allmän hobby. Även bär- och svampplockning är fortfarande populära hobbyer och representerar en samlartradition. Insamling av kåda och sav är mindre känt trots att metoderna har långa traditioner i Finland. Förr i tiden användes kåda och sav som hälsoprodukter och för behandling av sjukdomar.
Lågstadiet: bildkonst, historia
Högstadiet: bildkonst, biologi, huslig ekonomi
Lågstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Bildkonst: I2 Bildkulturer i omgivningen
- Historia: I1 Förhistorisk tid och civilisationens uppkomst
Mål: Att hjälpa eleven förstå på vilket sätt finländarna har utnyttjat skogen under olika tider. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K1 (Förmåga att tänka och lära sig), K2 (Kulturell och kommunikativ kompetens) och K5 (Digital kompetens).
Högstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Bildkonst: I2 Bildkulturer i omgivningen
- Biologi: I2 Exkursioner i naturen och närmiljön
- Huslig ekonomi: I1 Matkunskap och matkultur
Mål: Att hjälpa eleven förstå på vilket sätt finländarna har utnyttjat skogen under olika tider. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K1 (Förmåga att tänka och lära sig), K2 (Kulturell och kommunikativ kompetens) och K5 (Digital kompetens).
Uppgift 1: Jakt
Undersök bilderna på fågelfällan och rävbrädet i materialpaketet Hur fungerar de?
Fundera på vilka andra fångstmetoder som användes tidigare och leta efter information t.ex. på webbplatsen Finna.fi med sökordet fälla.
Titta på bilderna av olika bodar i materialpaketet och fundera på för vilket ändamål byggnaderna har använts förr i tiden. Fundera också på varför bodarna är byggda t.ex. högt uppe från marken eller i närheten av ett vattendrag.
Uppgift 2: Bär och svamp
Bekanta dig med bilderna av bärplockare i materialpaketet.
Av hurdana material har man under årens lopp tillverkat bärplockare och hurdana skillnader hittar du mellan dem?
Med en hurdan bärplockare skulle du själv helst plocka bär?
På vilket annat sätt kan man plocka bär?
Vilka bär kan man plocka i skogen?
Undersök bilderna av svampar i materialpaketet. Har du själv varit och plockat svamp och vilka svamparter är bekanta för dig? Vilken årstid har du varit och plockat svamp?
Hur skiljer du ätbara svampar från giftiga svampar?
Med vilket redskap plockar man svamp?
Rita en bild av någon bär- eller svampsort som du tycker om. Presentera ditt arbete för de andra.
Uppgift 3: Sav och kåda
Undersök bilderna som föreställer insamling av sav och kåda i materialpaketet.
Vad är sav och kåda och från vilka träd får man dem?
Till vad används sav och kåda?
Vid vilken tidpunkt på året samlas de in?
Hör savtappning och insamling av kåda till allemansrätten?
Har du smakat på sav? Hur smakar det?
Har du rört vid kåda? Hur känns det?
Rävbrädet reses antingen på marken eller på en stubbe, och på den mittersta spetsen i dess övre ände hängs ett bete. Räven försöker få tag i betet genom att hoppa, när den kommer ner fastnar den med sina tassar i springorna som snidats i brädan.
Fällan som användes vid höstjakten på fåglar gillrades på skogsstigen så att man placerade tröskellisten mot marken och ovanpå den en list och ovanpå detta ännu några tyngdlister tvärs över och en sten. En fågel som trampade på tröskellisten fick konstruktionen att rasa.
En fiskebod i ödemarken är byggd på fyra stolpar, nära sjön.
En njalla eller en stolpbod vid Enare träsk är placerad på en stolpe.
En strandbod i Säämäjärvi ligger alldeles intill stranden.
Svensktillverkad bärplockare med påse från år 2005.
Visas 1 - 6 av 19 resultat
Slöjdmetoder med anknytning till skogen: näverarbeten och täljning
Materialpaketet har sammanställts av: Lusto – Finlands Skogsmuseum
I materialpaketet bekantar man sig med traditionella slöjdmetoder, näverarbeten och täljning. Förr i tiden var man självförsörjande i hemmen, vilket innebar att man själv tillverkade de arbetsredskap och kärl man behövde. Man lärde sig att effektivt utnyttja naturmaterialen från skogarna i närheten och hantverksfärdigheterna gick från generation till generation som traditionskunskap.
Näver är björkens yttersta vita barklager med ett vackert mönster. I näverarbeten utnyttjar man detta yttersta barklager. Näver har traditionellt använts för olika behovsföremål och som byggnadsmaterial. Näver samlas in, dvs. dras av från färska, levande eller nyfällda träd. Den bästa skördetiden för näver är på våren eller försommaren, och de bästa träden är raka, unga och med så grenfria stammar som möjligt. Vid anskaffning av näver måste man alltid ha skogsägarens tillstånd. Då nävern dras loss dör inte trädet, men trämaterialet kan skadas om ytan far illa. Borttagning av bark från ett växande träd gör att trädet tål köld och skadeinsekter sämre.
Täljningskunskap är en traditionell och för finländarna viktig hantverksfärdighet, eftersom kniven traditionellt alltid har följt med på finländarna på skogsutflykter. I Finland finns det också en stark tradition att tillverka knivar. Genom att snida och tälja gjorde man förr i tiden olika slags träföremål, så som kärl, skaft till verktyg, leksaker och prydnadsföremål.
Näverarbeten och täljningskunskap är en tradition som håller på att försvinna och speciellt när det gäller näver finns det få hantverkare som behärskar bearbetningen. Traditionella hantverksfärdigheter överförs inte längre som förr från en generation till en annan, utan man lär sig dem oftast i skolor inom slöjdbranschen eller på medborgarinstitutens kurser.
Lågstadiet: bildkonst, slöjd
Högstadiet: bildkonst, historia, slöjd
Lågstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Bildkonst: I1 Egna bildkulturer, I2 Bildkulturer i omgivningen
- Slöjd: I1 Innovation, I2 Planering, I3 Prövning, I4 Tillverkning I5 Dokumentering
Mål: Bekanta sig med trä som hantverksmaterial och förstå produkternas livscykel från material till färdig produkt samt lära sig förstå finländsk hantverkstradition. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K1 (Förmåga att tänka och lära sig), K2 (Kulturell och kommunikativ kompetens) och K5 (Digital kompetens).
Högstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Bildkonst: I1 Egna bildkulturer, I2 Bildkulturer i omgivningen
- Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
- Slöjd: I1 Innovation, I2 Formgivning, I3 Prövning, I4 Dokumentation och värdering, I5 Tillverkning, I8 Medvetenhet och delaktighet
Mål: Bekanta sig med trä som hantverksmaterial och förstå produkternas livscykel från material till färdig produkt samt lära sig förstå finländsk hantverkstradition. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K1 (Förmåga att tänka och lära sig), K2 (Kulturell och kommunikativ kompetens) och K5 (Digital kompetens).
Uppgift 1
Se på bilderna i anslutning till näver i materialpaketet och fundera på hur många olika användningsändamål näver passar för. Fundera på materialets egenskaper, var de kunde utnyttjas. Undersök också tillverkningsmetoder, t.ex. flätningsteknik, och fundera på vad allt dessa tekniker kunde användas till.
Designa ett föremål eller en produkt av näver genom att rita en bild på ett papper. Färglägg eller måla bilden och presentera din produkt för de andra.
Uppgift 2
Titta på bilden av en näverriva. Det är ett förvaringskärl hopvikt av näver, där man inte har använt flätningsteknik.
Undersök föremålets struktur och fästmetoder och fundera på hur det har byggts. Gör en riva av papper genom att måla och vika.
Tillbehör: akvarellpapper, vatten- eller täckfärger, pensel, trästicka eller lädersnöre
Fukta hela pappret med en bred pensel. Måla mönster som liknar björkens yta genom lavering på pappret. Låt pappret torka. Dra utgående från bilderna i Finnas materialpaket slutsatser om hur rivan har byggts. Du kan söka anvisningar på webben eller i böcker för att underlätta arbetet. Vik pappret du målat enligt anvisningarna eller dina egna funderingar. Fäst kärlets korta ändar med en trästicka eller ett lädersnöre.
Uppgift 3
Se på bilderna av de flätade näverföremålen i materialpaketet och undersök föremålens yta. För hurdant arbete passar flätningsteknik och hur skulle du vilja använda det? Utför enkla flätningsexperiment med t.ex. läder- eller korkpapper. Papperskniven är ett bra hjälpmedel för att skära materialet.
Uppgift 4
Undersök träföremålen i materialpaketet. Känner du till arbetsredskapen? Vad har man gjort med dem? Vilket yrke anknyter arbetsredskapen till? Varför har man tillverkat arbetsredskap och delar av dem genom att tälja i trä? Hittar du på några andra verktyg eller delar av dem som kan tillverkas i trä? Har du något redskap tillverkat av trä hemma?
Uppgift 5
Undersök träföremålen i materialpaketet. Fundera på vilket slags föremål du själv skulle vilja slöjda? Planera ditt slöjdarbete genom att rita på papper. Försök rita arbetet i rätt storlek Välj en lämplig träbit och mät och såga den i lämplig storlek. Bekanta dig under lärarens ledning med säker täljteknik. Börja tälja föremålet och försök göra det enligt din plan. När du täljt föremålet du designat så att du är nöjd med det, slipa det slätt. Avsluta med t.ex. trävax eller -olja.
Björkar på 1930-talet vars näver är bortriven.
Hömännens kåta från 1933 är ett exempel på uppfinningsrik användning av näver. Kåtan är täckt med näver.
Näver har använts som tätningsmaterial för timmerbyggnader.
Pääjärven (vanha) savottakämppäjäännös 172435.3.06... Visa detaljrik vy
O.Räihälä, valokuvaaja
2014Av näver har man gjort bl.a. rep.
Av näver har man gjort många nyttoföremål. Knivslidan är tillverkad på 1860-70-talet.
Näverskor var vanliga näverarbeten. På bilden näverskor för barn från 1930-talet.
Visas 1 - 6 av 18 resultat
Mekanisering av skogsarbetet
Materialpaketet har sammanställts av: Lusto – Finlands Skogsmuseum
Materialpaketet har sammanställts av: Lusto - Finlands Skogsmuseum
1800-talets industrialisering, och skogsindustrin i synnerhet, krävde enorma mängder trä. Ända fram till 1950-talet fälldes, behandlades och flyttades träden i praktiken med manskraft och handverktyg, vilket krävde en stor mängd arbetskraft. Många hade det till arbete: Vintrarna tillbringades på skogshyggena, resten av året sysslade man med flottning. Andra var småbrukare som skaffade extraförsörjning på skogshyggena vintertid. På de största skogshyggena fanns fasta byggnader: bostads- och servicebyggnader, stall, kontor.
I början av 1900-talet gjordes de första försöken att mekanisera skogshyggena, men maskinerna var då ännu för klumpiga för att revolutionera branschen. De traditionella metoderna höll i sig till efterkrigstiden, men därefter var förändringen snabb. Bågsågarna byttes ut mot motorsågar, hästar mot traktorer och båtshakarna mot timmerlångtradare. På 1970-talet började det dyka upp skördare i skogen, som fällde, gallrade och kapade träden. Behovet av arbetskraft minskade, skogshyggena blev rörligare och man bodde inte längre permanent på dem, utan man gick till arbetet hemifrån.
Högstadiet: historia, samhällslära
Högstadiet
Läroämnenas innehållsområden:
- Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I3 Finland skapas, byggs och försvaras, I4 De stora krigen, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
- Samhällslära: I4 Ekonomisk verksamhet
Mål: Hjälpa eleven att förstå skogsarbetets historia och hur arbetsbeskrivningen har förändrats i och med mekaniseringen. Materialpaketet tillsammans med uppgiftsidéerna förverkligar läroplanen för den grundläggande utbildningen i fråga om omfattande kompetensmål, i synnerhet K1 (Förmåga att tänka och lära sig), K2 (Kulturell och kommunikativ kompetens), K5 (Digital kompetens).
Uppgift 1
Bekanta dig med Finnas materialpaket och Lustos webbutställning ”Miehen työ” https://lusto.fi/nayttelyt-tapahtumat/lustossa-talla-hetkella/miehen-tyo/
Fundera på hur mekaniseringen av skogsarbetet påverkade de anställdas vardag.
Hur såg arbetstagarnas rörlighet ut och hur effektiverades arbetet med tiden? Vilka egenskaper krävdes av arbetarna på skogshyggena och vilka belastande faktorer upptäcker du i arbetsbeskrivningen? Hur föreställer du dig vardagslivet och de sociala relationerna i skogsarbetet?
Uppgift 2
Bekanta dig med Finnas materialpaket och fundera på de samhälleliga verkningarna av skogsarbetets mekanisering.
Hur påverkade mekaniseringen livet på landsbygden och i glesbygden?
Hurdant var behovet av arbetskraft och hur påverkade det urbaniseringen och landsbygdens livskraft?
Fundera på förhållandet mellan urbanisering och mekanisering. I vilken mån berodde urbaniseringen på mekaniseringen och det minskade behovet av arbetskraft? I vilken mån påskyndades mekaniseringen av urbaniseringen, de nya yrkena och det minskade intresset för detta slags arbete?
Uppgift 3
Bekanta dig med Finnas materialpaket och fundera på mekaniseringens ekonomiska konsekvenser för företagen och Finlands nationalekonomi.
Fundera ur företagens synvinkel: Hur påverkade mekaniseringen virkespriset, arbetskraftskostnaderna och företagens konkurrenskraft?
Fundera ur nationalekonomisk synvinkel: Hur påverkade omfördelningen av arbetskraften samhället? Skapade mekaniseringen arbetstillfällen eller arbetslöshet?
Uppgift 4
Bekanta dig med Finnas materialpaket och fundera på miljökonsekvenserna av skogsarbetets mekanisering.
I och med mekaniseringen ökade användningen av t.ex. förbränningsmotorer, flottning ersattes senare med lastbilstransporter och motorsågar togs i bruk. Hur påverkade detta miljön?
Maskinerna ersatte slutligen hästarna i skogsarbetet. Vilka slags spår uppstod i skogarna i och med denna ändring i skördesättet?
Folket vid Haarain kämppä i Rovaniemi på 1920-talet. Arbetskläderna var vadmalsbyxor, ylletröja och pälsmössa.
Piilola stuga på 1920-talet. Skogsarbetarstugorna var vid denna tid permanenta byggnader och arbetet var säsongsbetonat: Arbetet utfördes under långa perioder och man fick åka hem till sommaren eller när skogshygget flyttade.
Skogsstuga i Kaanaa på 1950-talet. Skogsarbetare vid ”livsluckan” där husmor serverar mat. I stugan hade varje grupp reserverats en egen del: Den ”vassa” änden var reserverad för arbetsledningen, den ”trubbiga” änden för arbetarna och köket var husmors rike, där männen inte hade något att skaffa. Maten serverades via en separat lucka.
Flyttstugan från 1960-talet var en arbetsplatsbostad för fyra personer, där man kunde hålla pauser, laga mat och sova. Stugan flyttades med arbetskarlarna från ett skogshygge till ett annat.
Skogsarbetarnas bil Toyota Hiace från 1989. Den fyrhjulsdrivna Hiace var en förbättring jämfört med de Ford Transit-bilar som användes tidigare, eftersom den gjorde det möjligt att ta sig till byggplatsen även på sämre vägar och den startade även kalla vintermorgnar.
Henkilöauto; Metsuriauto Toyota Hiace Visa detaljrik vy
Toyota Motor Corporation, valmistaja
1989Flottning från 1910-20-talen. En grupp timmermän styr träden längs flottleden med flottarhakar. Flottning var ett tungt hantverk och krävde mycket manlig arbetskraft.
Visas 1 - 6 av 17 resultat