Vi befinner oss i en tid av ständig förändring, på väg mot ett samhälle som fungerar dygnet runt. Teknologin utvecklas i snabb takt och erbjuder myndigheterna nya lösningar för att utveckla och effektivera sin verksamhet. Digitalisering av myndighetsverksamheten fungerar relativt smidigt och problemfritt tills den blir en del av beslutsfattandet. Myndigheternas intresse för användningen av det automatiserade beslutsfattandet, det vill säga fattande av förvaltningsbeslut utan mänsklig inblandning, växer konstant. Automatisering av massbeslut effektiverar myndigheternas verksamhet och leder till smartare resursanvändning i och med att människan kan rikta all sin uppmärksamhet på uppgifter som kräver mänsklig inblandning. Det automatiserade beslutsfattandet medför dock inte enbart positiva effekter på samhället, utan även osäkerhet och otydlighet. Beslutsförfarandet saknar fortfarande lagstöd i Finland, men trots det har bland annat Folkpensionsanstalten och Skatteförvaltningen automatiserat en del av sina beslutsprocesser. I Sverige har de statliga myndigheterna sedan 2018 en i lag stadgad rätt att fatta automatiserade beslut [förvaltningslagen (2017:900)]. Trots att beslutsförfarandet har lagstöd i Sverige, förekommer det fortfarande otydligheter om de automatiska beslutsprocesserna.

Utövning av offentlig makt ska bygga på lag, vilket även gäller det automatiserade beslutsfattandet. Därtill bör rättsskyddet, kraven på god förvaltning och tjänsteansvaret säkerställas då beslut fattas i automation. Offentlighetsprincipen har en lång historia i Finland och Sverige och finns till för att garantera allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Offentlighetsprincipen erbjuder medborgarna möjlighet att övervaka myndighetsverksamheten. Både i Finland och Sverige har det framkommit att det automatiserade beslutsfattandet äventyrar rätten till insyn, vilket bevisar att det finns behov av en lagstiftning som anpassats till det automatiserade beslutsfattandet.