Kaikki aineistot
Lisää
Tidigare studier har visat att finska språkbrukare har en tendens att över- eller underanvända skulle. Därför undersöker jag hur det inflöde som gymnasisterna får via läromaterial ser ut vad gäller skulle då läromaterialet spelar en viktig roll som en primär inflödeskälla i språkinlärning. I denna undersökning studerar jag hur hjälpverbet skulle presenteras och var det förekommer i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska. Vidare utreder jag vilka av betydelserna av skulle som förekommer i läromaterialet. Som material i undersökningen har jag använt de tre första läroböckerna i en digital läroboksserie för gymnasiets B1-svenska, Gilla (Edita Publishing Oy). Materialet består av läroböckerna, deras tilläggsmaterial och materialet för läraren. Analysmetoderna är kvalitativa med kvantitativa inslag. Jag har analyserat på vilket sätt hjälpverbet skulle presenteras i läromaterialet. Jag har excerperat varje förekomst av skulle och analyserat vilken betydelse som verbet har i varje fall. Betydelserna har indelats i deontisk, epistemisk, futural, hypotetisk, intentionell och modifierande. Beläggen utan kontext har utelämnats. Vidare har jag indelat beläggen i tre förekomstkategorier: exempel, text/dialog och övning/spel. Resultaten visar att läromaterialet primärt tar upp hjälpverbet som motsvarighet till finskans konditionalis men även futurum i förfluten tid nämns. I presentationen används det ofta exempel som inte har någon tydlig kontext vilket försvårar analysen av betydelsen. Majoriteten av beläggen återfinns i kategorin övning/spel. Andelen belägg i kategorin text/dialog minskar från bok till bok. Hypotetisk betydelse är den mest frekventa av betydelserna med en andel på 61,4 % i hela materialet och den påträffas oftast i Gilla 4. Detta är naturligt då Gilla 4 innehåller teorin om bruket av skulle samt en stor mängd av övningar på villkorssatser. Modifierande betydelse är den enda som presenteras i materialet och den är den näst frekventaste i hela materialet med en andel på 30,3 %. I Gilla 1–2 och 3 dominerar modifierande betydelse. Andelen futural betydelse är liten (6,1 %) och intentionell betydelse används minst (1,1 %). Varken deontisk eller epistemisk betydelse förekommer i materialet. I några fall har skulle använts felaktigt i stället för ska i en bisats när huvudsatsen står i presens. I framtiden vore det viktigt att jämföra olika läroboksserier för att skapa en allmän bild av hur hjälpverbet skulle presenteras i gymnasiets B1-svenska.
Syftet med avhandlingen har varit att undersöka aktiverande övningar i läromedel. Jag utreder vad för slags aktiverande övningar en av de nyaste läromedelsserierna för B1-svenska i grundskolan innehåller. Jag har redogjort för olika aktiverande övningar som förekommer i läroböckerna och i det digitala materialet för läraren. Aktiverande övningar har definierats i relation med tidigare studier. I denna studie avser jag med aktiverande övningar sådana övningar där användning av kroppen eller någon annan aktiverande aspekt, såsom spel, tärningskast eller pussel ingår. Jag har utrett vilka kategorier övningarna representerar, hur många aktiverande övningar materialet innehåller och i vilka delar av läromedlet övningarna förekommer. Som material har jag använt läromedelsserien Trampolin som är avsedd för B1-svenska i årskurserna 6–9. Materialet består av tre läroböcker och det digitala materialet. Metoden i denna studie är kvalitativ materialbaserad innehållsanalys (Kohlbacker 2006). Kategorierna i avhandlingen har skapats utifrån materialets behov. Materialet har bearbetats med en genomgång av materialet, beskrivning av beläggen, reducering och utformande av kategorier. Analysen visar att läroböckerna innehåller över tvåhundra aktiverande övningar i flera olika delar av materialet. Den kvalitativa innehållsanalysen gav sju olika kategorier. Hälften av övningarna ingår i kategorin Spel och lek medan de sex olika kategorierna är märkbart mindre. De flesta övningarna förekommer i det digitala materialet för läraren och ingår i delen Temaord. Andelen aktiverande övningar minskar jämnt då eleverna blir äldre. Dessutom är det lärarens ansvar att välja aktiverande övningar i språkundervisningen. I fortsättningen borde man undersöka hur aktiverande övningar väljs och genomförs i undervisningen. Därtill borde elevers och lärares uppfattningar av dessa studeras.
Syftet med föreliggande avhandling har varit att studera hur hörförståelse övas i två läroböcker som båda är avsedda för elever i årskurs sex i medellång lärokurs i svenska. I denna studie har jag undersökt såväl vilka slags hörförståelseövningar det finns i materialet som hur digitalitet har utnyttjats i samband med dessa hörförståelseövningar. Som material i denna studie har jag använt två läroböcker, Megafon 1 och Trampolin 1–2 vilka båda är avsedda för medellång lärokurs i svenska. Metoden i studien är kvalitativ materialbaserad innehållsanalys. I denna undersökning formades det inga egentliga kategorier utan på grund av materialet var det mer fråga om beskrivning. Efter att jag har bildat en allmän uppfattning om materialet som helhet, har jag med hjälp av innehållsanalys reducerat, markerat, kodat, beskrivit, tolkat och beskrivit materialet på nytt. I de två undersökta läroböckerna har jag funnit sammanlagt nio olika slags hörförståelseövningstyper varav fem är gemensamma för båda läroböckerna. Den oftast framträdande hörförståelseövningstypen är lyssna och följ med i bägge läroböckerna. Resultaten visar att läroböckerna är relativt lika. Den största skillnaden återfinns i övningstypen lyssna och säg efter som endast framkommer i Trampolin 1–2 och som där även är frekvent. Digitalitet utnyttjas i samband med alla hörförståelseanknutna övningar åtminstone på något sätt i båda läroböckerna. De mest använda sätten är egen takt inom anpassningen och text inom multimodalitet. I förhållande till båda forskningsfrågorna återfinns det sålunda några skillnader mellan de undersökta läroböckerna men de är dock relativt små. I framtida studier skulle man exempelvis kunna utreda vilken slags betydelse innehållet i hörförståelseövningarna har i utvecklingen av hörförståelseförmåga eller vilken slags inverkan möjligheten att göra övningarna i egen takt har på hörförståelse.
Tämän tutkielman tarkoituksena oli selvittää, kuinka substantiivin määräisyyttä esitellään Suomessa yläkoulun ja lukion ruotsin oppikirjojen kieliopissa. Tarkastelemalla yläkoulun 9. luokan ja lukion kurssien RUB 1 ja RUB 2 oppikirjoja tutkimuksessa pohdittiin, millaisia eroja substantiivin määräisyyden esitystavassa on kahdella oppiasteella ja millaiset lähtökohdat oppilailla on hallita kyseinen kieliopin aihealue oppikirjamateriaalin pohjalta. Tutkimuksen painopiste oli yläkoulun ja lukion taitekohdassa, ja tarkoituksena oli myös tarkastella, kuinka haastavana siirtymävaihe oppiasteelta toiselle näyttäytyy substantiivin määräisyyden opettelun kannalta. Tutkimus toteutettiin laadullisena sisällönanalyysinä ja tutkimusmateriaali koostui kahden eri oppikirjasarjan kirjoista tutkimuksen kohteena oleville luokkatasoille. Teoreettinen näkökulma oppikirjojen tarkasteluun muodostui opetussuunnitelmien, prosessoitavuusteorian ja species-käsitteen määrittelyn pohjalta. Tutkimuksen tulokset osoittivat, että yläkoulun ja lukion oppikirjojen tavassa kuvata substantiivin määräisyyttä on sekä eroja että yhtäläisyyksiä. Kieliopillisesti sujuvien ja yleisten substantiivin määräisyyttä kuvailevien termien korvaamista arkisilla vastineilla oli havaittavissa molempien oppiasteiden kirjoissa, joskin lukion kirjoissa suuntaus kieliopin mukaisten termien käyttöön oli suurempaa. Prosessoitavuusteorian kannalta oppikirjojen kieliopin ymmärtäminen ja aiheeseen liittyvistä tehtävistä oikein suoriutuminen vaati yleisesti fraasi- ja lausetasojen hallitsemista. Jotta oppilaat voivat yleensäkin käsitellä substantiivin määräisyyttä aiheena, on selvää, että heiltä vaaditaan vähintään fraasitason hallitsemista. Pohdittavaksi jää, voisiko aihealueen opetuksessa painottaa substantiivin muodon ja määräisyyden merkityseroja. Opettajan käsitys substantiivin määräisyydestä, valitut opetusmetodit ja -materiaalit ja havainnot oppilaiden taitotasosta vaikuttavat siihen, millaiset lähtökohdat oppilailla on omaksua substantiivin määräisyyteen liittyviä sääntöjä.
Denna undersökning handlar om idiomatiska uttryck i lärobokserien Inne. Inne är en lärobokserie för A-svenska på gymnasiet av förlaget Finn Lectura. Den följer grunderna för läroplanen från år 2016. Idiom och idiomatiska uttryck kan klassificeras tillhörande i så kallade fraseologismerna: de är fasta ordsammansättningar bestående av minst två ord och innehåller ofta en metaforisk betydelse eller de kan tolkas på två olika sätt. Ett exempel på ett idiomatiskt uttryck är dra sitt strå till stacken, på finska ’kantaa kortensa kekoon’, vilket betyder att alla måste göra sin del av något arbete eller något annat. I denna studie utreder jag hur många idiomatiska uttryck det förekommer i läroböckerna Inne 3 och Inne 8. Min hypotes är att ju längre studierna i svenska fortskrider, desto mer komplicerad och mångsidigare språket blir i läroböckerna, det vill såga att Inne 8 innehåller fler idiomatiska uttryck än Inne 3. Jag studerar uttrycken i såväl textavsnitten som läs-, hörförståelse, ordförråd- och grammatikövningarna. Skillnaden mellan olika övningstyper är att elever speciellt i ordförråd- och grammatikuppgifterna måste kunna aktivt använda idiomatiska uttryck. I texterna räcker vanligtvis att elever passivt förstår de idiomatiska uttrycken. Resultaten visar att min hypotes av att Inne 8 innehåller flera idiom än Inne 3 bekräftas. Sammanlagt återfanns 75 idiomatiska uttryck varav 24 (32 %) återfanns i Inne 3 och 51 (68 %) i Inne 8. I Inne 3 påträffas de flesta idiomatiska uttrycken i textavsnitt (7 st.) och i ordförrådsuppgifter och i Inne 8 i ordförrådsuppgifter (23 st.). Av det totala antalet idiomatiska uttryck i materialet återfanns 39 stycken, det vill säga något mer än hälften, i övningar, där aktiv användning av idiom behövs.
aihe: Uusi englannin kielen kielioppi, "Nova Grammatica da Lingua Ingleza, ou a atre de fallar, e escrever com propriedade, e correccao i idioma inglez, offerecida a augusta, e fidelissima magesta e delrei D. Pedro III. Nosso sen hor, composta por Agostinho Neri da Silva. Lisboa Na regia officina typografica. M.DCC.LXXIX. Con licenca da real meza censoria."
aihe: Inbunden bok med hårda pärmar. Bokrygg av läder med titel och förgylld dekor. Bak- och frampärmens hörn förstärkta med läder. "Lärobok i Naturläran, till Studerande Ungdomens Tjänst. Med Kongl. Maj:ts Allern. Privilegio. Tryckt och upplad i Stockholm af Joh. Sam. Ekmanson, 1797."
fyysinen kuvaus: Maanviljelyn kemialliset alkeet: "ÅKERBRUKETS Chemiska Grunder; Utgifne Af JOHAN GOTSCH. WALLERIUS, Ridd. af K. Wasa_Orden, f.d. Chem. Metall. och Pharmaceut. Prosess. vid K. Acad. i Upsala, Ledamot af den Kongl. Svenska, de Kejserl. Tyska och Petersburgska Vet. Acad. samt Soc. Lit. Upf. J:M:LINDEMARCK Stockholm, Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1778."