Kaikki aineistot
Lisää
The traditional view of tonality has been criticized for being static in neglecting the impact of other musical features such as melody, rhythm and loudness on tonality. The purpose of this paper was to investigate a dynamic view of melodic organization which may have implications for listeners' perception of both structure and emotional expression. It was hypothesized that unstable/tense notes in the melody promote perception of instability and anger, stable/relaxed notes promote perception of stability and tenderness, notes important for major mode promote perception of happiness whereas notes important for minor mode promote perception of sadness. If these notes are emphasized and activated by means of accent structure they will affect listeners' judgements in rating scales. In order to achieve variation in accent structures, 72 computer-generated versions of the well-known tune Frère Jacques were produced by systematic manipulations of tonal progression, rhythm, melodic contour, and melodic direction. Melodies were assessed by listeners on scales "stable - unstable", "simple - complex", "relaxed - tense", "happy - sad", "tender - angry", and "expressionless - expressive". ANOVA and inspection of maximum contrasts in ratings showed evidence for the dynamic impact (stress) of accent structures on certain notes, according to the predictions. Further evidence was found in stepwise multiple regression analyses, where predictor variables called "Non Triad" and "Triad", representing accents on tense (non triadic) and relaxed (triadic) notes, significantly entered the models usually next after mode, harmony and rhythm.
De agila metoderna har blivit alltmer populära inom mjukvaruutveckling under de senaste åren. Dessa flexibla arbetsmetoder är kända för sina iterativa processer och fokuset på kundsamarbete. Genom att använda sig av agila metoder kan utvecklingsteamen konstant anpassa sig till kravförändringar och leverera mjukvarulösningar som bättre uppfyller kundens behov och skapar mervärde åt kunden. Trots sin popularitet, har det inte funnits tillräckligt med empiriskt stöd för att de leder till en effektivare och bättre mjukvaruutveckling. Syftet denna avhandling är att undersöka hur de agila arbetssätten kan användas för att främja relationerna mellan kunden och utvecklingsteamen och på detta vis bidra till en mer effektiv mjukvaruutveckling. En god relation stöder också framtida kundsamarbeten. Avhandlingen är en kvalitativ studie och empirin för denna avhandling består av fem semi-strukturerade intervjuer med professionella mjukvaruutvecklare. Respondenterna har erfarenhet av att arbeta i agila mjukvaruutvecklingsprojekt, specifikt med Scrum ramverket. Teoretiska ramverket för avhandlingen består av en begreppsutredning med bakgrund till ämnet och en litteraturöversikt över tidigare forskningen. Studien identifierade sex olika tekniker som stöder fyra olika dimensioner vilket främjar relationsbyggande. Resultaten från studien ger konkreta exempel på hur tekniker som kommunikationsverktyg, överenskommelse och utgångspunkt, regelbunden kommunikation, agila arbetsmetoder, arbete med slutanvändarna och transparens kan användas för att främja fyra dimensioner inom agil mjukvaruutveckling: kundinvolvering och engagemang, förtroende, kravhantering och samarbete. Genom att koppla samman teori och empiri, ger denna avhandling en djupare förståelse för hur agila metoder kan bidra till en framgångsrik mjukvaruutvecklingsprocess genom att främja starka relationer mellan kund och utvecklingsteam.