Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur familjers socioekonomiska status (SES) påverkar ungdomars psykiska och fysiska välbefinnande (i form av psykosomatiska symptom) och självupplevda kompetens (i form av akademisk, social och emotionell kompetens). Studien undersöker också om det finns eventuella könsskillnader i sambandet mellan SES och psykosomatiska symptom och självupplevd kompetens.

Metod: Hösten 2016 deltog 1782 elever på årskurs 9 från 25 grundskolor i Österbotten i forskningsprojektet Ungdomsenkäten. Samplet bestod av 898 flickor, 858 pojkar och 26 personer som inte uppgav kön (dessa uteslöts ur studien). Medelåldern bland respondenterna var 15 år (m = 15, sa = 0,10). Av respondenter hade 995 svenska som skolspråk och 761 respondenter hade finska som skolspråk. Socioekonomisk status (SES) mättes enligt ungdomarnas subjektiva upplevelse över familjens ekonomi och kategoriserades som låg, medehögl, hög och väldigt hög SES. Föräldrarnas utbildningsnivå mättes enligt en skala med tre kategorier: A) Båda föräldrarna har högskoleexamen, B) En av föräldrarna har högskoleexamen, eller C) Ingen av föräldrarna har högskoleexamen. Psykosomatiska symptom mättes med en egengjord skala enligt The Somatic Symtom Scale-8 (SSS-8) (DSM-IV) och självupplevd kompetens med sina tre dimensioner, akademisk, social och emotionell kompetens mättes med Self-Efficacy Questionnaire for Children (SEQ-C) (Muris, 2001).

Resultat: Undersökningen påvisade ett signifikant samband mellan hög socioekonomisk status och färre psykosomatiska symptom och högre självupplevd akademisk, social, och emotionell kompetens. Vad gäller könsskillnader beträffande psykosomatiska besvär och självupplevd kompetens visade undersökningen att flickor upplevde fler psykosomatiska besvär och rapporterade signifikant lägre emotionell kompetens än pojkar. Studien visade att ungdomar med låg och medelhög SES rapporterade mera psykosomatiska besvär och mindre självupplevd kompetens än övriga, ungdomar med hög SES rapporterade färre psykosomatiska besvär och högre självupplevd kompetens, medan ungdomar med väldigt hög SES rapporterade minst psykosomatiska besvär och högst självupplevd kompetens. Studien fann ingen interaktionseffekt mellan kön, skolspråk, socioekonomisk status och föräldrars högskoleexamen.

Diskussion: Studien fann att ungdomar från olika socioekonomiska grupper rapporterade olikheter gällande psykosomatiska besvär och självupplevd kompetens. Vidare forskning behövs för att kunna styrka vad denna skillnad beror på. Genom sådan forskning kan effektiva åtgärder struktureras för att minska på gruppskillnader mellan de socioekonomiska grupperna.