Pedagogisk forskning i Sverige visar att det är vanligt att unga kristna kränks för sin tro i skolan. Kränkningarna tar sig uttryck genom olämpliga kommentarer och negativa attityder. Orsaken till kränkningarna kan förklaras med den antireligiösa norm som finns i dagens skolor, där oliktänkande och religion ses som något avvikande. Detta strider mot 11 § i Finlands grundlag (731/1999) som poängterar att friheten att tro eller inte tro är en av våra grundrättigheter.

Syftet med min avhandling är att synliggöra hur personer med religiös övertygelse upplevt osakligt och kränkande bemötande under sin skoltid. Detta syfte bygger på antagandet att det också i finländska skolor kan förekomma upplevelser av kränkningar på grund av tro eller religionsutövning. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor formulerats:

1. Vilka osakligheter och kränkningar berättar informanterna om? 2. Hur upplever informanterna att osakligheter och kränkningar påverkat dem? 3. Vad berättar informanterna om konstruktiv respons på att få vara den man är?

Avhandlingens forskningsmetod är kvalitativ med en fokusgruppsintervju som datainsamlingsmetod. I fokusgruppsintervjun deltog tre informanter.

Resultaten från fokusgruppintervjun visar att det förekommer osakligt bemötande mot religiösa personer i den finländska skolan. Informanterna upplever att det finns en attityd om att religiösa människor är lättlurade och fallit offer för religionens lögner. Kristendomen målas lätt upp som något skadligt, overkligt och ”konstigt”. En av informanterna har också upplevt kränkande attityder från lärare.

Upplevelserna resulterade i bland annat ensamhet och utanförskap. Informanterna skapade nya strategier för att minska risken för att bli kränkta. Till skillnad från högstadiet var upplevelserna mera positiva under gymnasiet.