Samundervisning är en undervisningsmetod där två eller flera lärare, varav en av dem ofta besitter specialpedagogisk kunskap, samarbetar och undervisar tillsammans. Då lärarna samundervisar kan eleverna inkluderas i ett gemensamt klassrum, vilket bidrar till en inkluderande verksamhet. Den tidigare forskningen visar att samundervisning är ett arbetssätt som utöver inkluderingsaspekten skapar många möjligheter för både lärare och elever. Lärarna kan uppleva arbetssättet som avlastande och stödande medan den enskilda elevens förutsättningar kan beaktas i högre grad. Trots möjligheterna visar forskning att samundervisning ännu inte är ett väletablerat arbetssätt i finländska skolor. Den låga användningen kan bero på skolornas ständiga tidsbrist, en bristande kunskap eller att en del inte anser att samundervisning är ett lämpligt arbetssätt för alla elever. Rektorn som ledare har enligt den tidigare forskningen ett stort inflytande både vid inkluderingens och samundervisningens realisering och utveckling i skolorna. Rektorn bör fungera som stöd när skolverksamheten förändras i en mer samundervisande riktning. Denna förändring påverkas av rektorns inställning till att införa och använda sig av det nya arbetssättet. Syftet med denna avhandling är att få fördjupad kunskap om hur finlandssvenska rektorer, i skolor där samundervisning används, upplever att deras ledarroll inverkar på implementeringen av metoden samt hur samundervisning påverkar lärare och elever. Utgående från detta syfte har tre forskningsfrågor utformats: 1. Hur upplever rektorer att deras ledarroll inverkar på samundervisning som arbetssätt? 2. Hur upplever rektorer att samundervisning påverkar lärares arbetssituation? 3. Hur upplever rektorer att samundervisning påverkar elevers lärande och inkludering? Avhandlingen är en kvalitativ studie som baserar sig på intervjuer som datainsamlingsmetod. Nio intervjuer med rektorer i finlandssvenska skolor har utförts av en forskare inom projektet Samskolan. Vid dataanalyseringen har tematisk analys använts för att identifiera relevanta teman i förhållande till forskningsfrågorna. Resultaten visar att samundervisning påverkar alla inblandade i en samundervisande skola. Rektorns ledande roll påverkar hur metoden realiseras och används skolan. En rektor med positiv inställning till arbetssättet kan sporra lärarna att ta i bruk metoden. Samundervisning innebär en förändrad arbetssituation för lärarna då de förväntas samarbeta och frångå den autonoma lärarrollen. Undervisningsmetoden påverkar inkludering och lärande i positiv riktning hos elever och bidrar till en större gemenskap och ett ökat stöd i klassrummet. I resultaten identifierades också utmaningar som samundervisningen kan medföra, såsom tidsbrist och oklara lärarroller. Överlag visar resultaten att rektorerna har en positiv syn på samundervisning, men verkar trots detta inte se sin uppgift som drivare av metoden.