Thinking in words, inner voice, is a common phenomenon with many positive uses. However, it is also a feature of different symptoms of psychopathology, such as rumination and worry. Knowledge on inner voice could aid the development of therapeutic tools, yet research has largely ignored the basics of inner voice, such as prevalence and association with psychopathological symptoms in the general population. The present study used a Finnish population-based sample consisting of 9,753 individuals to examine the association between how frequently one experiences one’s inner voice and symptoms of depression, anxiety, and psychosis. The results showed that inner voice is a common phenomenon: only 1.9% of the women and 4.0% of the men reported that they never use inner voice. Both correlation and multilevel regression models showed a significant and positive association between survey scores on a question on inner voice activity, and scores on subscales from both The Brief Symptom Inventory 18 (depression and anxiety) and the Symptom Checklist-90-Revised (psychosis) in both men and women. In other words, using one’s inner voice more frequently was associated with increased symptoms of psychopathology. The results of the present study support the idea that there is reason to further examine the possibility to train inner voice as a therapeutic tool.

Inre röst, att tänka verbalt, är ett vanligt fenomen med många positiva användningsområden. Men det är också del av olika symptom på psykopatologi, såsom ältande och oro. Kunskap om inre röst skulle kunna hjälpa utvecklingen av terapeutiska verktyg. Samtidigt finns det sparsamt med grundläggande forskning om inre röst, såsom prevalens och samband med psykopatologiska symtom i befolkningen. Den aktuella studien använde ett finskt populationsbaserat urval bestående av 9 753 individer för att undersöka sambandet mellan hur ofta man upplever sig använda sin inre röst och symtom på depression, ångest och psykos. Resultaten visade att inre röst är ett vanligt fenomen: endast 1,9 % av kvinnorna och 4,0 % av männen rapporterade att de aldrig använder inre röst. Både korrelations- och multilevel-regressionsmodeller visade också ett signifikant och positivt samband mellan hur aktiv man bedömde att ens inre röst var och poäng på subskalor från The Brief Symptom Inventory 18 (depression och ångest) och Symptom Checklist-90-Revised (psykos) hos både män och kvinnor. Att använda sin inre röst oftare var med andra ord förknippat med ökade symtom på psykopatologi. Resultaten av föreliggande studie tyder på att det finns anledning att undersöka möjligheten att träna människors inre röst som terapeutisk metod.