Vi ser utgående från befolkningsprognoser att andelen äldre i samhället ökar och ensamhet är något som allt oftare lyfts fram i både media och politiken. Att studera ensamhetens utsträckning bland de äldre i Finland blir därför ett aktuellt tema. Genom att fokusera på sociala resurser får vi en kunskap om hur sociala resurser och ensamhet samverkar med varandra. Därför är syftet med denna avhandling att studera sociala resurser och upplevd ensamhet för att se om det finns ett samband mellan sociala resurser och ensamhet bland äldre. Avhandlingen syftar till att skapa en bild av hur ensamheten ser ut bland de äldre i Finland och på vilket sätt sociala resurser spelar in på den upplevda ensamheten genom att undersöka upplevd ensamhet och de äldres sociala nätverk och sociala stöd. I avhandlingen besvaras följande forskningsfrågor; I vilken utsträckning upplevs ensamhet bland äldre i Österbotten? Finns det ett samband mellan sociala resurser i form av sociala nätverk och socialt stöd och upplevd ensamhet bland äldre i Österbotten? Ser detta samband olika ut mellan kvinnor och män och mellan yngre äldre och de allra äldsta i Österbotten? Den empiriska undersökningen som gjorts i avhandlingen baserar sig på GERDAundersökningen från år 2016 i Finland i Österbotten och i Seinäjoki i Södra Österbotten. I avhandlingen kommer i huvudsak Österbotten att användas för att benämna region. Undersökningar gjorts genom enkäter som skickats ut till personer födda år 1930, 1935, 1940,1945 och 1950. Ur den ursprungliga enkäten har variabler valts ut som representerar upplevd ensamhet, sociala resurser genom frågor kring det egna sociala nätverket och socialt stöd. Utöver dessa variabler har även sociodemografiska bakgrundsfaktorer som kön, ålder, civilstånd, utbildning och språkgrupp inkluderats. Som utfallsvariabel i analyserna har frågan; ”Lider Du av ensamhet?” fungerat. Även en variabel som mäter de äldres självskattade hälsa har använts i den empiriska undersökningen, för att få en bild av hur de äldre upplever sitt hälsotillstånd. Vid bearbetning och omkodning av variablerna samt den statistiska analysen samt slutligen den logistiska regressionsanalysen har programmet IBM SPSS statistics version 26 använts. Den empiriska undersökningens resultat presenteras i form av fem olika tabeller som besvarar avhandlingens forskningsfrågor. Resultatet visar att 10,2 % av respondenterna i Österbotten upplever ensamhet. I studien framkommer att det finns ett samband mellan socialt stöd och ensamhetsupplevelser. Däremot framkommer i studien att de äldre i Österbotten med ett starkt socialt nätverk upplever mer ensamhet än de med ett svagt socialt nätverk, vilket är ett oväntat resultat i jämförelse med teori och tidigare forskning. I resultatet framkommer även att civilståndet och hälsa har ett samband med upplevd ensamhet bland de äldre i Österbotten. Att vara i ett förhållande och att ha en god hälsa har ett samband med upplevd ensamhet. En begränsande faktor för studien var att man enbart kan se samband med upplevd ensamhet och inte vilka de påverkande faktorerna var.