The race to net-zero is accelerating, and the targets set by the UN and EU necessitates the increase of renewable energy generation. Wind power accounts for a substantial portion of the increase in renewable energy production, and the growth of offshore wind power is boosted by policy targets and decreasing technology costs. Continuous technological and regulatory development combined with the need to promptly increase the supply of renewable energy encourages wind power project developers to understand the present uncertainty and how that uncertainty can be managed.

This thesis seeks to clarify the uncertainty present in potential offshore wind power projects and the appropriate management practices. Additionally, the methodologies for quantifying a monetary value for a project and how risk management is integrated into an acquisition process is considered. The present uncertainty for a potential offshore wind power project in the northern Baltic Sea is explored within this case study primarily by interviewing 10 industry experts at a Nordic utility company. The concept of uncertainty management is studied by reviewing relevant literature. The qualitative analysis performed based on the empirical data follows the Gioia methodology, resulting in 31 first order codes, 10 second order themes, and 3 aggregate dimensions.

One of the main findings of the case study is that traditional risk management is geared to manage event-based threats and does not necessarily manage opportunities or uncertainty in the form of variability or ambiguity. Furthermore, the uncertainty coupled with an early-stage offshore wind power project is predominantly external. Market and technology were recognized as most relevant uncertainties currently. Internal uncertainty in the form of work content and resource availability can be expected to become more relevant as project planning progresses and the level of detail increases. An income approach accounting for variability is determined to be suitable to quantify the cost of uncertainty in the valuation of projects. The risk management practices in place at the case company are equipped to account for variability in estimates through statistical analysis.

Tävlingen till koldioxidneutralitet ökar takten och de mål som fastställts av FN och EU kräver en ökning av förnybar energiproduktion. Vindkraft står för en betydande del av ökningen av produktionen av förnybar energi, och tillväxten av havsbaserad vindkraft gynnas av fördelaktiga politiska mål och sjunkande teknikkostnader. Kontinuerlig teknisk och regulatorisk utveckling i kombination med behovet av att snabbt öka utbudet av förnybar energi uppmuntrar vindkraftsprojektutvecklare att förstå den nuvarande osäkerheten och hur den osäkerheten kan hanteras.

Detta diplomarbete strävar efter att klargöra den osäkerhet som är kopplade till potentiella havsbaserade vindkraftsprojekt och lämpliga metoder för att hantera den osäkerheten. Dessutom beaktas metoderna för att kvantifiera ett monetärt värde för ett projekt och hur riskhantering integreras i en ackvisitionsprocess. Den nuvarande osäkerheten för ett potentiellt havsbaserat vindkraftsprojekt i norra Östersjön utforskas inom denna fallstudie främst genom att intervjua 10 experter inom branschen på ett nordiskt energibolag. Hantering av osäkerhet studeras genom att granska relevant litteratur. Den kvalitativa analysen som utförs baserat på empiriska data följer Gioia-metoden, vilket resulterar i 31 första ordningens koder, 10 andra ordningens teman och 3 aggregat dimensioner.

En av huvudsakliga slutsatserna av fallstudien är att traditionell riskhantering är inriktad på att hantera hotfulla händelser och inte nödvändigtvis hanterar möjligheter eller osäkerhet i form av variation eller oklarhet. Dessutom är osäkerheten kopplad till ett havsbaserat vindkraftsprojekt till en början huvudsakligen extern. Marknad och teknik ansågs vara de mest relevanta osäkerhetsfaktorerna för närvarande. Intern osäkerhet i form av arbetsinnehåll och resurstillgänglighet kan förväntas bli mer relevant i takt med att projektplaneringen fortskrider och detaljnivån ökar. En inkomstbaserad metod som tar hänsyn till variabilitet bedöms vara lämplig för att kvantifiera kostnaden för osäkerhet i värderingen av projekt. Riskhanteringspraxisen som finns på iakttagna företaget är lämpliga för att ta hänsyn till variationer i uppskattningar genom statistisk analys.