Detta examensarbete är en del av ”Digitalt hälsobeteende”- projektet på Arcada. Arbetets syfte är att ta reda på kvinnors upplevelser gällande episiotomi. Forskningsfrågorna lyder: Vad har kvinnorna för upplevelser gällande episiotomi? Vad har kvinnorna fått för information och handledning gällande episiotomin? För att besvara forskningsfrågorna används netnografisk forskningsmetod. Materialinsamlingen av inlägg har skett via vauva.fi, och materialet analyserades med hjälp av Kozinets kodning och innehållsanalys. I arbetet presenteras tidigare forskning som har koppling till episiotomi, perineala bristningar, sfinkter ruptur samt digitalt hälsobeteende. Tidigare forskningen beskriver att digitaliseringen växer och användning av internet och diskussionsforum vid hälsorelaterade frågor är en ständigt ökande trend. Forskningen påvisar även att, episiotomi som ett rutinmässigt ingrepp, har minskat markant men det är fortfarande ett vanligt ingrepp inom förlossningsvården. Som teoretisk referensram används Aaron Antonovskys teori om Salutogenes d.v.s. teori om känslan av sammanhang. Teorin omfattas av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet av studien grundar sig på 704 inlägg eller kommentarer som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet påvisar att hälften av upplevelserna var positiva och den andra hälften var negativa. Överkategorierna gällande de olika upplevelserna delas in i fyra kategorier, smärta, information, emotionella upplevelser och komplikationer. Gällande andra forskningsfrågan kunde sammanlagt fyra kommentarer hittas. En kommentar där personen fått tillräcklig information och tre kommentarer där personerna ansåg att de inte fått det.