I detta arbete undersökte jag om det fanns ett samband mellan upplevt psykiskt välmående och religiositeten hos ungdomar i Österbotten. Arbetet genomfördes genom en kvantitativ metod med användning av enkäter och mätinstrumentet MHC-SF.

Syftet med detta arbete var att undersöka om religiositeten verkar ha en inverkan på ungdomars psykiska välmående i Österbotten. Ungdomarna som var med i denna studie var mellan 18–25 år, uppväxta i Österbotten och studerar vid Yrkeshögskolan Novia.

Målet med arbetet var att belysa, om religiositeten har en signifikant inverkan på ungdomars psykiska välmående i Österbotten, vare sig det är en positiv eller negativ inverkan.

I arbetet besvarades dessa fyra frågeställningar; Mår de ungdomar som är troende bättre eller sämre än de som inte är troende? Mår de ungdomar som har en religiös bakgrund bättre eller sämre än de som inte har? Mår de ungdomar som är religiöst engagerade bättre eller sämre än de som inte är? Finns det skillnader mellan könen när det kommer till dessa ungdomar?

Metoden jag använde för att besvara dessa fyra frågeställningar var att göra en enkät undersökning där jag ställde frågor gällande respondentens trosuppfattning, religiösa bakgrund, och om respondenten anser sig vara religiöst engagerade, utöver det frågade jag också upp var i Österbotten respondenten växte upp, respondentens ålder och vilken könsidentitet respondenten hade. Efter det använde jag MHC-SF som är ett mätinstrument med 14 frågor som mäter respondentens emotionella välmående samt psykisk- och social funktion.

Resultatet av undersökningen är att det inte finns en signifikant skillnad mellan de ungdomar som är troende eller icke-troende, det finns inte heller en signifikant skillnad mellan de ungdomar som har en religiös bakgrund och de som inte har och det finns ingen signifikant skillnad mellan de ungdomar som är religiöst engagerade och de som inte är. I arbetet hittades inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i denna undersökning.

In this thesis I investigated whether there was a relationship between perceived psychological wellbeing and the religiosity of adolescents in Ostrobothnia. The thesis was carried out through a quantitative method using questionnaires and the measuring instrument MHC-SF.

The purpose of this thesis was to investigate whether religiosity seems to have an impact on the psychological well-being of adolescents in Ostrobothnia. The adolescents who took part in this study were between 18–25 years old, grew up in Ostrobothnia and studied at Yrkeshögskolan Novia.

The goal of the thesis was to shed light on whether religiosity has a significant impact on the psychological well-being of young people in Ostrobothnia, be it a positive or negative impact.

These four questions in my thesis were answered through my study; Are the young people who are believers feeling better or worse mentally than those who are not believers? Are the young people who have a religious background feeling better or worse mentally than those who don't? Are the young people who are religiously committed feeling better or worse mentally than those who are not? Are there any gender differences between these adolescents?

The method I used to answer these four questions was to conduct a survey where I asked questions regarding the respondent's beliefs, religious background, and whether the respondent considers himself religiously committed, in addition to that I also asked where in Ostrobothnia the respondent grew up, the respondent's age and what gender identity the respondent had. After that, I used the MHC-SF, which is a measuring instrument with 14 questions that measure the respondent's emotional well-being as well as psychological- and social functioning.

The result of the survey is that there is no significant difference between the adolescents who are believers or non-believers, there is no significant difference between the adolescents who have a religious background and those who do not, there is no significant difference between the adolescentswho are religiously committed and those who are not. And there are also no significant differences between men and women in this survey.