Personer med demens utgör en stor del av Finland och antalet personer som insjuknar ökar hela tiden. Anhöriga till dessa personer påverkas utan tvekan minst lika mycket som personen med demens. De har det största ansvaret över sin närstående och påfrestningen samt ovissheten för framtiden är enorm.

Syftet med denna studie var att få kunskap och förståelse för hur anhöriga upplever demenssjukdomen hos sin närstående samt hur de upplever stödet av den. Det togs också reda på om de anhöriga anser att de fått tillräckligt med information om demenssjukdomen samt sjukdomsförloppet.

Studien gjordes med semi-strukturerade intervjufrågor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Till studien deltog fem informanter, vars alla hade erfarenhet av att vara anhörig till en person med demens. Ett krav för att delta i studien var att inte vara närståendevårdare. Antonovskys teori KASAM har använts som teoretisk utgångspunkt.

Resultatet visar att anhöriga påverkas på olika sätt både fysiskt och psykiskt vid demenssjukdom hos sin närstående, samt ett konstant dåligt samvete och en känsla av sorg. Det är oerhört viktigt att ha en vän, familj och släktingar att prata med och kunna ta hjälp av. Det framkommer även att anhöriga behöver få mera information om olika stöd och om demenssjukdomen från vården. Anhöriga vill ha snabbare hjälp vid mera akuta situationer och vid ordnande av stödtjänster.

People with dementia make up a large part of the Finnish population and the number of people falling ill is increasing all the time. Relatives of these people are undoubtedly affected at least as much as the person with dementia. They have the greatest responsibility for their close ones and the strain as well as the uncertainty for the future is immense.

The purpose of this study was to gain knowledge and understanding on how relatives experience dementia in their relatives and how they experience the support that they receive from the health care sector. It was also found out if the relatives believe they received enough information about the dementia disease as well as the course of the disease.

The study was made by semi-structured interview questions. The collected material was analyzed with a qualitative content analysis. Five respondents with experience of having a close one with dementia participated in the study. One prerequisite for participating was that the respondent was not a caregiver. Antonovsky’s theory KASAM was used as the theoretical frame of reference.

The result shows that relatives are affected by dementia in their close one in different ways, both physically and psychologically. They also tend to experience constant guilt and a feeling of grief. It is of utter importance to have a friend, family and relatives to talk to, and to get help and support from. It also appears that relatives need to receive more information about different support measures and about the disease from the health care services. Relatives also want faster assistance in more urgent situations and in the organization of support services.