Syftet med avhandlingen har varit att studera och jämföra hur finlandssvenskhet och finskhet presenteras i två läroboksserier, den ena avsedd för medellång lärokurs i svenska och den andra för lång lärokurs i finska i grundskolan. Jag har redogjort för de sätt på vilka finlandssvenskhet och finskhet framkommer och behandlas i läroböckerna. Jag har utrett vilka innehållskategorier man kan urskilja, i vilka delar av boken informationen framkommer, om informationen synliggörs explicit eller implicit och möjligheterna till egen reflektion. Vidare har jag undersökt vilka likheter och olikheter det finns mellan läroboksserierna. Slutligen har jag studerat hur de två språkgrupperna presenteras och på vilket sätt språk- eller identitetsfrågorna behandlas i läroböckerna. Som material har jag använt två läroboksserier av vilka den ena är läroboksserien Hallonbåt som är avsedd för B1-svenska och den andra läroboksserien Suomeksi som är avsedd för A-finska. Materialet består sammanlagt av sex läroböcker. Studiens tillvägagångssätt är kvalitativ materialbaserad innehållsanalys (Kohlbacher 2006, Tuomi & Sarajärvi 2009). I avhandlingen har kategorierna utformats utifrån materialets behov. Materialet har bearbetats med en översikt av materialet, beskrivning av förekomster, reducering och utformande av tematiska grupper, underkategorier och kategorier. Analysen visar att finlandssvenskhet och finskhet framkommer med flera teman samt både explicit och implicit i läroböckerna. En del kategorier är gemensamma för båda läroboksserierna: realia, populärkultur, högtider och traditioner samt språk. Kategorier som endast en av serierna uppvisar är Åland och tvetydiga fall i Hallonbåt samt natur, högkultur och idrott i Suomeksi. Hallonbåt presenterar oftast finlandssvenskhet med kulturrutor och videor och Suomeksi med texter och ordförrådsuppgifter. Båda läroboksserierna innehåller många faktabaserade uppgifter. Suomeksi efterfrågar också egna tankar och reflektioner i uppgifterna. Dock framkom brister på möjligheterna att reflektera över egna tankar och erfarenheter i båda läroboksserierna. Med andra ord baserar sig den bild som läroböckerna ger om finlandssvenskhet och finskhet mest på fakta vilket kan bidra till stereotypier (Hahl 2020, Weninger & Kiss 2013). Språkgrupps- eller identitetsfrågorna behandlas knappast alls och den finlandssvenska och den finska språkgruppen relateras inte heller till varandra. I fortsättningen borde man undersöka hur dessa läroböcker används och hur finlandssvenskhet och finskhet behandlas i undervisning. Därtill borde inlärarens uppfattningar av dessa studeras.